Tätningsytan på stålventiler (DC341X-16 Dubbelflänsad excentrisk fjärilsventil) tillverkas vanligtvis av (TWS-ventil)ytbeläggningssvetsning. Materialen som används för ventilytbeläggning är indelade i fyra huvudkategorier beroende på legeringstyp, nämligen koboltbaserade legeringar, nickelbaserade legeringar, järnbaserade legeringar och kopparbaserade legeringar. Dessa legeringsmaterial tillverkas till elektroder, svetstrådar (inklusive flussmedel med rörfyllning), flussmedel (inklusive flussmedel i övergångslegeringar) och legeringspulver etc., och ytbeläggningen sker genom manuell bågsvetsning, oxiacetylenflamsvetsning, volfram-argonbågsvetsning, pulversvetsning och plasmabågsvetsning.
Valet av ytmaterial för ventiltätningar (DC341X3-10Dubbelflänsad excentrisk fjärilsventil(tätningsring) baseras generellt på ventilens användningstemperatur, arbetstryck och korrosivitet, eller ventiltyp, tätningsytans struktur, det specifika tätningstrycket och det tillåtna specifika trycket, eller företagets produktions- och tillverkningsförhållanden, utrustningens bearbetningskapacitet och ytans tekniska förmåga samt användarnas krav. Optimerad design bör också användas, och tätningsytematerial med lågt pris, enkel produktionsprocess och hög produktionseffektivitet bör väljas under förutsättning att prestandan uppfylls (D341X3-16 Dubbelflänsad koncentrisk fjärilsventile) ventil.
Vissa material som används för ytbehandling av ventiltätningsytor har bara en form, eller elektrod, svetstråd eller legeringspulver, så endast en ytbehandlingsmetod kan användas. Vissa tillverkas till svetsstänger, svetstrådar eller legeringspulver i olika former, såsom stellit l6-legering, både svetsstänger (D802), svetstrådar (HS111) och legeringspulver (PT2102), sedan kan manuell bågsvetsning, oxygenacetylenflamsvetsning, volfram-argonbågsvetsning, trådmatningsplasmasvetsning och pulverplasmasvetsning och andra metoder användas för ytbehandlingssvetsning. Vid val av ytbehandlingsmaterial för ventiltätningsytan bör vi ta hänsyn till valet av ytbehandlingsmetod med mogen teknik, enkel process och hög produktionseffektivitet för företaget, för att säkerställa att dess prestanda uppnås vid ytbehandlingstillverkning av tätningsytan.
Tätningsytan är ventilens viktigaste del (D371X-10 Waferfjärilsventil), och dess kvalitet påverkar direkt ventilens livslängd. Rimligt val av material för ventilens tätningsyta är ett av de viktiga sätten att förbättra ventilens livslängd. Missförstånd bör undvikas vid val av material för ventilens tätningsyta.
Myt 1: Ventilens hårdhet (D371X3-16C) tätningsytans material är högt och dess slitstyrka är god.
Experiment visar att slitstyrkan hos ventilens tätningsyta bestäms av metallmaterialets mikrostruktur. Vissa metallmaterial med austenit som grundmassa och en liten mängd hårdfasstruktur är inte särskilt hårda, men deras slitstyrka är mycket god. Ventilens tätningsyta har en viss hög hårdhet för att undvika skador och repor från hårda skräp i mediet. Med allt detta i åtanke är hårdhetsvärdet HRC35~45 lämpligt.
Myt 2: Priset på ventiltätningsmaterial är högt, men dess prestanda är bra.
Priset på ett material är dess egen råvaruegenskap, medan materialets prestanda är dess fysiska egenskap, och det finns inget nödvändigt samband mellan de två. Koboltmetallen i koboltbaserade legeringar kommer från import, och priset är högt, så priset på koboltbaserade legeringsmaterial är högt. Koboltbaserade legeringar kännetecknas av god slitstyrka vid höga temperaturer, medan pris/prestanda-förhållandet är relativt högt vid användning under normala och medelhöga temperaturförhållanden. Vid val av material för ventiltätningsytor bör material med lågt pris/prestanda väljas.
Myt 3: Om ventilens tätningsyta har god korrosionsbeständighet i ett starkt korrosivt medium, måste det anpassa sig till andra korrosiva medier.
Korrosionsbeständigheten hos metallmaterial har sin egen komplexa mekanism. Ett material har god korrosionsbeständighet i ett starkt korrosivt medium, och om förhållandena ändras något, såsom temperatur eller mediekoncentration, förändras korrosionsbeständigheten. För ett annat korrosivt medium varierar korrosionsbeständigheten mer. Korrosionsbeständigheten hos metallmaterial kan endast fastställas genom experiment, och de relevanta förhållandena måste förstås som referens från relevanta material och får inte blint lånas.
Publiceringstid: 1 mars 2025
